Benefits | democrazy

Benefits/religion

Sweden Ireland

Föräldraförsäkring i Sverige VS Irland.

Sverige

Trygghetssystemet i Sverige är uppbyggt på den socialdemokratiska modellen.

Det innebär att staten och inte familjen eller den enskilde ska stå som garant för medborgarnas välfärd, för det krävs det höga skatter (Almgren, 2012, s 274).

Sverige har därför ett skattetryck dv.s andel skatt av BNP på 43,3%, 6e högst i världen (Carlgren, 2016).

Många av samhällstjänsterna i Sverige är generella vilket innebär att de gäller för alla, tanken med det är att även de rika ska gynnas och gå med på systemet (Almgren m.m, 2012 s 272-273). Ca: 25% av Sveriges BNP gick till social trygghet 2016 (Galte Shermer, 2016).

Irland

Irland bygger främst på det konservativa systemet där katolska kyrkan fortfarande har inflytande. Staten lägger å andra sidan mycket pengar på välfärdssystem för sina invånare vilket visar att Irland även har spår av socialdemokratin (Lena Karlsson, 2016 Almgren m.m, 2012, s 274-275). Ett exempel på det är att ca 35% av Irlands budget i BNP gick till den sociala säkerheten 2015 (Hennigan, 2015).

Sverige

Båda föräldrarna har tillsammans rätt att vara lediga i 480 dagar men 90 av dagarna är tillägnade vardera förälder. Det innebär att den ena föräldern får överlåta alla sina dagar utom 90 till den andra föräldern. De 90 dagarna brukar kallas “pappa-ledighet” eftersom de infördes för att männen skulle ta ut sin föräldraledighet. Minimibeloppet är 250kr/dag och maxbelopp är 80% av lönen. Du kan även välja att jobba deltid och då spara dina ledighetsdagar med barnet till 8 års ålder. Du får även ett barnbidrag på minst 1050 kr per månad (försäkringskassan).

Irland

Mamman har rätt till att vara ledig i ett halvår (Karlsson, 2016) med en ersättning på minst 230 euro i veckan (Halpin, 2016) och max 80% av sin lön(Karlsson, 2016). Men om hon jobbar deltid så får hon även in pengar därifrån. Utöver detta har föräldrarna totalt rätt till 16 veckors ledighet utan ersättning och ett barnbidrag på 140 euro i månaden (Halpin, 2016).

Jämförelse

Den största likheten mellan Sverige och Irland är att båda länderna har valt att ha ett välfärdssystem som du kan leva på om du hamnar utanför samhället.

Den största olikheten är nog kyrkan att kyrkan och främst kyrkans idèer som konservatismen har format samhället mer i Irland än Sverige. Olikheterna märks tydligt i ämnet föräldraförsäkring.

Analys

Vi utgår från att jämställdhet är någonting bra (FNs deklaration, sid 51).

Sveriges lagar om föräldraledighet skapar jämlikhet genom att man låter båda föräldrarna ha lika mycket ledighet och dessutom knyter 90 dagar till vardera förälder. I praktiken är det fortfarande mestadels mammorna som tar ut flest dagar, 2013 tog kvinnorna ut 75% av dagarna och männen 25%. 1985 tog kvinnorna ut 94% och männen 6% av föräldrapenningdagarna så föräldraförsäkringen har definitivt hjälpt jämställdheten. Det är dock ännu inte någon 100 procentig jämställdhet (scb, 2016). En nackdel med lång föräldraförsäkring är att en så lång ledighet kostar samhället mycket pengar som annars hade kunnat läggas på annat, såsom skola och sjukvård.

I Irland är det bara mamman som får vara föräldraledig. Vilket har lett till att Irland har en löneskillnad som är större än Sveriges och färre kvinnor som arbetar (Karlsson, 2016), exempelvis tjänar män 13 procentenheter mer än kvinnorna i Sverige idag (scb, 2016) motsvarande siffra i Irland är minst 17 procentenheter (Karlsson, 2016).

Varför Irland har det så är förmodligen direkt kopplat till den konservativa modellen som bygger på att kvinnor i princip ska vara hemmafruar (Almgren m.m, 2012 s 275).

Att arbetsgivarens roll är mycket större inom konservatismen(Irland) än socialdemokratin(Sverige) är också ett “problem” för jämställdheten. Det är ett “problem” eftersom arbetsgivaren kan välja att inte anställa kvinnor eftersom de kanske inte kommer att jobba när de fått barn. Det är ett problem som finns i Sverige (Thornèus, 2016) och med ökad makt till arbetsgivaren så borde det inte direkt vara mindre problem i Irland. En annan sak som gör det ännu svårare för arbetsgivare att anställa kvinnor i Irland, är att bara mamman får ersättning för att vara hemma med barnet. Arbetsgivare väljer därför oftare manliga arbetare eftersom de inte riskerar att han försvinner på föräldraledighet.

Fördelar med jämställd föräldraförsäkring.

Den som påverkas mest av hur föräldrarna lägger upp sin ledighet är barnet. Med tanke på att det blir bäst för barnet om den har en god relation med båda sina föräldrar, (BRIS) kan vi dra slutsatsen att Sveriges system för föräldraledighet gynnar barnen mer än Irlands.

Barn som växer upp med en god relation till båda sina föräldrar löper mindre risk för bland annat psykisk ohälsa samt en mindre risk för drog och alkoholmissbruk (Pappamanualen.se, 2014 s:4-5). Dåliga förhållanden till sina föräldrar ökar också risken för kriminalitet (Brottsrummet.se). Kriminalitet kostar samhället mycket pengar, så att lägga pengar på föräldraförsäkring är ekonomiskt gynnsamt i längden.

En annan fördel med jämställdhet för samhället är att kvinnor och män har olika prioriteringar (Saxo, 2006) och det är bäst för samhället om man anpassar sig till båda. Ett exempel på en kvinnlig uppfinning som förbättrade mäns vardag är brandtrappan som drabbade främst kvinnor och barn förr, eftersom de var kvar i huset (Illustrerad vetenskap). Men som idag räddar såväl män som kvinnoliv. Forskning visar också att kompetensen ökar om man anställer kvinnor på mansdominerade yrken. Orsaken till det är att de mediokra manliga chefer gärna omger sig med mediokra manliga arbetare för att få sitta kvar och när man då anställer kvinnor får de inte samma stöd samt en större konkurrens (Englund, 2014)

Källförteckning:

Tryckt

Caroline Englund, DN. (2014)

http://www.dn.se/ekonomi/konskvotering-leder-till-hogre-kompetens-hos-man/ (2014-02-16)

Ebba Thornèus, DN. (2016)

http://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/som-kvinna-ska-man-inte-vara-radd-for-att-bli-gravid/ (2016-06-02)

Almgren, Hans, Höjelid, Stefan & Nilsson, Erik (2012). Reflex: samhällskunskap för gymnasieskolan. 123. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Pappamanualen.se (2014)

http://www.pappamanualen.se/bbu/PM_bbu_2014.pdf

FNs, deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Illustrerad vetenskap

http://illvet.se/teknologi/17-kvinnor-som-andrade-varlden